Folkdansringen Göteborgs fotoalbum - klicka här!

 

Om du har bilder att publicera i Folkdansringen Göteborgs fotoalbum, eller om du tycker att någon bild bör tas bort från albumen, maila till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

Folkdans i Göteborg

Innan samarbetsorganisationen mellan de göteborgska folkdansföreningarna bildades 1920 , hade det funnits folkdansverksamhet i föreningsform i Göteborg sedan början på 1890-talet.

Den första sammanslutningen i Göteborg var sannolikt Sällskapet Folkdansens Vänner, antagligen bildat 1893. Läser man igenom deras medlemsmatrikel från 1897-1898 kan man konstatera att det var den högre societeten i staden som var medlemmar. Den första ”Allmänna Lekstugan” som SFV anordnade är recenserad i Göteborgs Handels och Sjöfartstidning i december 1896.Folkdansares Förbund

Under senare delen av 90-talet kan man även se att de olika dansskolorna mer och mer börjar intressera sig för ”nationaldans” och har med sådana danser ”i kostym”  på sina avslutningsbaler.

Lotten Åström kom som skådespelerska till Göteborg i januari 1884 och redan hösten 85 börjar hon praktisera som Danslärarinna. Som kvalitetsmarkering för sin undervisning skriver hon i annonserna, under sitt namn ” elev af balettmästare A Selinder”.  

Under 1900-talets första årtionde sjunker aktiviteten hos SFV, men istället tillkommer ett antal folkdansföreningar ur de olika folkrörelserna, främst nykterhetsrörelsen. En av dessa är Ungdomsföreningen Norden, som vid sitt jubileum 1906 för första gången kan framföra den av deras danslärarinna, Lotten Åström, komponerade Västgötapolskan. I varje fall pekar de tillgängliga uppgifterna mot detta, även om komplett dokumentation inte finns.

Under seklets andra årtionde bildades flera av de i dag verksamma föreningarna, såväl utanför som innanför nykterhetsrörelsen. År 1915 i november bildades SGU Folkdanslag (dagens Allmogegillet), /medlemmarna tillhörde Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund/, i december Göteborgs National-Dans-Sällskap, påföljande år i oktober tillkom Folkdanssällskapet National, /dess medlemmar kom från en ungdomsförening tillhörande NationalGodTemplarOrden/ och år 1917 i april bildades Nationaldanssällskapet Victoria / med medlemmar från logen Victoria/.

Folkdansringen Göteborg

Dagens Folkdansringen Göteborg har sitt ursprung i ett behov av samarbete mellan de i början på 1920-talet verksamma folkdansföreningarna i Göteborg. Den första informationen härom är från en artikel i Göteborg-Posten 1920. Resultatet av sammankomsten blev att en kommitté tillsattes för att hitta formerna för samverkan. Ytterligare artiklar under 1920 och början av 1921 tyder på visst samarbete, och att sammanslutningen har namnet Göteborgs Folkdansare förbund, men i det första ”interna” dokumentet, den handskrivna årsberättelsen för 1921 anges att organisationen rekonstruerades i september 1921, efter att ha legat nere.

Under resten av 1920-talet gick verksamheten såväl upp som ned. Verksamhetsmässigt var ju 1923 ett mycket aktivt år, men några interna dokument för det året finns ej i organisationens arkiv. För år 1924 finns en mycket dyster Årsberättelse, som talar om dåligt intresse, dåligt samarbete mellan föreningarna och uteslutning av flera föreningar. 1925 kan man inte få till någon styrelse, utan det blir ett Förvaltningsutskott, som även sitter kvar under 1926. Utskottet var mycket drivande och lyckades 1926 få ansvaret för dans och musik på den nybyggda Polketten på Liseberg. Som orkester engagerades Spelmanspojkarna.  Något år senare lyckades förbundet även få till lönsamma dansaftnar på Övre Majorsgatan.  Även här spelade Spelmanspojkarna, enligt avtal.

Dessa verksamheter fortsatte in på 30-talet. För att de enskilda styrelseledamöterna inte skulle behöva personligen ansvariga bildade man en ekonomisk förening för att driva verksamheten på Majorsgatan.  Men efter ett några år uppkom stora meningsskiljaktigheter mellan förbundet och den ekonomiska föreningen, oenigheter som tack vara idogt medlingsarbete från Riksorganisationens sida till slut löstes utan polisanmälningar. Problemen är beskrivna i årsberättelsen för 1933. /(För perioden september 1930 till april 1933 finns inga arkiverade dokument, men enligt årsberättelsen ovan var det enbart SGU som hade någon verksamhet.)Standar

Under 30-talet tillkom en del nya föreningar, Lindome fdl (JUF), Högsbo fdl, Lerums fdg, Mölndals fdl, Göteborgs Folkvisedanslag, Starrkärrs fdl. Av dessa är det endast Mölndals fdl som i dag finns kvar i Folkdansringen Göteborg, nu med namnet Fdl Västanvind. Föreningsaktiviteterna är fortfarande låga under mitten av 30-talet. Verksamheten verkar drivas av Förbundet som sådant, ex vis gemensamma samkväm, osv.  Sommaren 1934 togs ett beslut som sedan var gällande lång tid framöver. Det var då Förbundet beslutade att förhyra lokalen på Sveagatan 13, en adress som sedan gällde till en bit in på 60-talet. Mot periodens slut ökade aktiviteten och medlemsantalet i de flesta föreningar. Mycket drevs dock fortfarande av Förbundet, men föreningarnas aktiviteter ökade. En propagandafest avhölls 1938 på Götaplatsen där 40 par från fem föreningar framträdde. Andra gemensamma aktiviteter var utflykter, ibland med tävlingar. Vandringspriser från dessa finns ovan skåpen i Stora salen på Gräfsnäsgården. Noteras kan att det var under denna period som Pingstkurserna på Nääs började anordnas av Lerums Folkdanslag (den första 1936), liksom att Inez Mallander under perioden är med i styrelsen, och medverkar vid bildandet av Göteborgs Folkvisedanslag, som dock inte går med i organisationen förrän 1968. Årsberättelsen för 1939 anger att de då i Förbundet ingående 8 föreningarna tillsamman hade 316 medlemmar. Noteras bör att såväl Victoria som Lerum vid mitten av decenniet har barn- och ungdomsverksamhet, men några spår av dessa medlemmar finns ej i medlemsstatistiken!

Som inledningen av 40-talet planerades en jubileumsfest i Göteborg, Riksorganisationens 20-årsjubileum. Världshändelserna medförde dock att planerna fick skrinläggs. Trots de svåra tiderna drevs dock viss verksamhet i början av 40-talet, gemensamma övningar, ledarkurser. Likaså fortsatte Pingst-kurserna, nu i Distriktets regi (Förbundet bytte namn 1941) eftersom Lerums folkdansgille lagts ned.  Från mitten av decenniet börjar föreningar växa till sig. Vid 1945 års utgång är medlemsantalet strax över 300 medlemmar, för att redan 1950 överstiga 500. Då har dessutom två av föreningarna barnlag. Ledarutbildningen under perioden är omfattande, såväl internt inom distriktet, som externt. År 1945 hade pingstkursen på Nääs 240 deltagare! Studieledare tillsätts. Verksamheten breddas, under perioden startar samarbetet med Svenska Flaggans Dag, med massuppvisning den 6 juni, de första åren på Slottsskogsvallen.

här presenterar vi våra olika verksamheter såsom dans, musik, mm

Svenska Folkdansringen värnar om demokrati och rättvisa. Vi vill förvalta vårt kulturarv och gör det med övertygelsen om att alla människor är lika mycket värda och skall bemötas med respekt för sin särart. Trygga i vårt kulturarv samverkar vi med kulturer från hela världen

Svenska Folkdansringen

Svenska Folkdansringen värnar om demokrati och rättvisa.Vi vill 
förvalta vårt kulturarv och gör det med övertygelsen om att alla 
människor är lika mycket värda och skall bemötas med respekt 
för sin särart. Trygga i vårt kulturarv samverkar vi med kulturer 
från hela världen